Marabou tog bort fågellogotypen från sin choklad redan på 1960-talet! Man tog bort loggan eftersom det är en asätande fågel. Passar ju inte så bra ihop med produkten som de säljer.
Maraboustorkar, inte så cholkadlika!
Dagens skridskotur med godis i fikaryggsäcken!
Fortsatt inspirerad av att dela med mig av lite fågelbilder även om inte just fåglar varit prio att titta efter på savannen. Det blir ju lätt så att det man inte vet så mycket om intresserar man sig inte heller för så mycket. Ju mer man studerar alla små pippis desto mer spännande blir det. När jag flyttade ut till Ekerö för 25 år sedan, fågelrikt här på Koltrastvägen, köpte jag en CD med Mark Levengood som går igenom fågel efter fågel med kvitter i bakgrunden. Kommer jag ihåg något ? Inte mycket men den ska få en chans till. Här bjuder jag på några från savannen.
Sweetwater Pelicans och Pink-backed pelicans på Lake Manze
White-browed sparrow-weaver
Bokningen för Tanzaniaresan 2017 är gjort. En liten grupp är ombord. Vill du också följa med hör av dig nu så försöker jag mer än gärna ordna det.
På tal om äventyr, ser att det i SVT har börjat en serie som heter ¨Det stora fågeläventyret¨
Folkkära kändisar åker tillsammans med fågelexperter ut i vildmarken för att tävla om vilka som är bäst på att känna igen fåglar och vilka som kan samarbeta bäst. Ungefär så går det till tror jag. Ska kolla på det på SVT Play. Kommer säkert sedan att titta med andra ögon på vår fågelskådning i oktober.
Om än inte så vacker, en gam är också en fågel!
Kungsfiskare, det finns 25 arter!
En guidad cykeltur genom Dar låter som ett bra äventyr att starta upp med. Längs vägen får vi se hur man gör riktigt Swahili kaffe, från böna till kopp.
Ett alternativ till cykelturen är att stanna vid hotellpoolen i väntan på turen ut till savannen.
Fick frågan häromdagen från en av resenärerna om jag hade lästips inför resan.
Spontana spridda skurar, klart det finns mer men ändå något att dela med mig av.
Tanzania, guidebok av Lonely Planet.
Mot Afrikas hjärta, om Livingstone och Stanely av Martin Dugard. Usel kritik i Svd men ändå ett tips.
Brobyggarna av Jan Guillou, en av huvudpersonerna är i Östra Afrika under första världskriget.
Out of Africa av Karin Blixen utspelar sig inte i Tanzania utan i Kenya. Jag har inte läst boken men sett filmen med Meryl Streep och Robert Redford. Var bl a fascinerad av att hon kunde hålla alla sina vita blusar och kakis så skrynkelfria....
Tack Kerstin och Anders för den fantastiska boken. Fotografen hade ju bott på samma Lodge som vi bodde!
Idag har jag för fjärde helgen i rad åkt långfärdskridskor på Mälaren, frånvaron av snö gör att det går att åka fritt och långt. Det blev en härlig dag idag där vi åt matsäck på stranden. Kläder efter väder!
Lika mycket kläder behöver vi inte till höstresan, det blir varmt och garanterat isfritt.
-¨Titta det är ju Pumba!¨ Vi ropade i kör när vi såg denna söta krabat. Vi konstaterade återigen att Disney-människorna tillbringat mycket tid på savannen för att lära sig, hur djuren rör sig och beter sig. Pumba är ett vårtsvin en Warthdog rättade guiden oss. Vi behöll Pumba, det lät betydligt sötare.
TIll lördagsmiddagen igår använde jag muskot och svartpeppar till varmrätten och kardemumma till efterrätten. Bra med goa kryddor i gömmorna, alla från resan i höstas.
En av alla tematrådar var just kryddor, från den indiska matlagningskvällen, besök på kryddodling till kryddköp på marknaden i Stone Town.
Vet vad som är vad? Svartpeppar går inte att ta miste på. Nötterna är muskot, de knäcker du och innuti ligger nöten du äter. Kardemumma kärnor hittar du i påsen som liknar pumpafrön.
Härligt när minnena man tar med sig hem går att äta och njuta av.
Giraffen kallas också Afrikas drottning, tyvärr är hon utrotningshotad och den Internationellanaturskyddsunionen (IUCN) har därför rödlistat henne som sårbar. Antalet giraffer har minskat med 40% sedan 1980-talet. Den här minskningen har smugit sig fram men nu har man insett allvaret och därför hissat rödflaggan. Det är tjuvjägare som är bovar till minskningen, det är inte pälsen utan köttet man vill åt.
Såg ett reportage på strax före jul före jul. Budskapet var där att ett bra sätt att hjälpa till vara att åka till Östra Afrika på safari. Då stöttar du bevarandet av djuren och håller tjuvjägarna borta.
Det jag slogs av vid min första tur var giraffernas storlek. Vår guide berättade att djuren blir upp till 6 meter höga, halsen inbegripen, vikten är 1 ton för honan och 2 ton för hanen. Ungen är ca 180 cm vid födseln och giraffen blir upp till 25 år gammal. Jag hade skrivit ner lite data och tur var det så att jag reagerade på uppgifterna jag Googlade fram på en natur site. Där står det att hanen blir 18 meter hög, honan 16 meter hög och ungen är 6 meter lång när den föds!!
Vet inte vilket översättningsprogram som nyttjas här men jag drar på smilgroparna när jag läser.
Hur var det nu med hjärtat, jag läser att det väger 10 kg, tror det stämmer. Att hon är vacker går inte att ta miste på.
Vi åker ner till sjön för fågelskådning och möten med flera andra vilda djur!.
Northern carmine bee-eater
Flodhästar ¨en masse¨, gissa om vi var nära.
Fler som vill i vattnet!
Har man ingen egen båt kan man lifta med en ¨häst¨!
Skönt med egen båt i alla fall!
Fresh water pelicans! De stora som ser ut som urtidsdjur!
Förväntningarna var stora på att se en rad vilda djur. Jag visste sedan förra besöket att det inte finns garantier för att stöta på de alltmer sällsynta djuren såsom lejon, leoparder och elefanter. Förra gången hade vi tack vare skickliga guider tur, frågan var om vi skulle lyckas även denna gång.
Med flit hade jag varit sparsmakad med att publicera några av bilder vi tog då. Ville inte riskera att gänget skulle bli besvikna. Jag laddade med kikare och ett nytt objektiv och hoppades på det bästa.
Kan med gott samvete säga att vi behövde inte bli besvikna. Stundtals var det lite ¨Lejonkungen¨ känsla. När det första vårtsvinet kom springande blev det ett spontant utrop; Nej se Pumba! När vi körde förbi det första baobauträdet med gamar tänkte i alla fall jag på Djungelboken. Så fortsatte det, det var som att vara en del i en Disney- eller National Geografic film men på riktigt.
Delar gärna några bilder.
Elefanter passerade då och då förbi vår camp och den här fina såg vi några hundra meter bort. Den var ensam men i buskarna bakom fanns det säkert fler, vi kunde bara ana.
Både frukost och lunch på savannen i skuggan av ett vackert träd.
Vilken resa det blev, vår Tanzaniaresa 2016. Vi lyfte från Arlanda en fredagskväll och landade igen på samma plats måndag morgon 10 dagar senare. Så många upplevelserika dagar däremellan.
Vi flög rätt ut på savannen omgivna av en liten, liten skara människor och väldigt många vilda djur. Endast en tältduk mellan oss och elefanter, lejon, babianer, giraffer och tom en hyena som strök omkring i mörkret. Här gällde det att hålla sig på stigen i både ljus och mörker, ledsagad av någon av de massajer som vaktade Lake Manze Camp där vi bodde
På väg mot äventyr på savannen!
Några timmar efter E4an till Arlanda, via tankstopp i Wien och tre timmar på Addis Abeba´s flygplats satt vi i en jeep på savannen på väg till vår Camp.
Ett av de 10 tält som finns på Lake Manze Camp. Ok det är tält men det är inte precis på luftmadrass man sover. Det är bekvämt och det är duschen som skymtar i den lilla utbyggnaden.
Kaffe från Kilimanjaro gott även om det är varmt!
Kiliminarjo vatten och en Killi öl på tältterassen medan giraffer vandrar förbi.
En alldeles egen ö utanför Tanzania, en dröm och ett paradis för familjen från södra Sverige som äger den, ett reportage i DI Weekend nyligen. Familjen bjuder läsarna på ett fint reportage av hus och hemvist och det ser fantastiskt ut.
Snart åker vi ett litet gäng till Tanzania, vi besöker savannen i syd, byn norröver och så Zanzibar. Vi kommer däremot inte att vara ensamma, det är det som är grejen med denna resa. Vi ska träffa människor som lever och bor på orterna med det följer en och annan turist, men att träffa en och annan turist behöver inte vara ¨trist¨.
Ett exempel, de som utgjorde mitt middagssällskap under en kväll från förra resa hade sin hemvist i en rad olika kontinenter. Vi satt i mörkret i fackel-, bras- och månsken och samtalade med människor som hade så många historier att berätta. Jag träffade två kvinnor från New York som bodde i Riad, jobbade som lärare resp. forskare, en av dem hade med sin man, fotograf, han hängde mest runt i Riad utan jobb, det gamla urtjusiga pensionerade diplomatparet från London, de hade bott i så många länder och hade så många historier, paret från Christchurch, en holländare som reste runt på obestämd tid för att upptäcka världen, de tre damerna som var ¨bitten by the safari bug¨ de gjorde en årlig resa till savannen, de hörde hemma i London, Minneapolis och Chicago, vi var en salig blandning människor och det bara en kväll på savannen. Sedan följde middagar och andra aktiviteter i by och stad. Det här var en middag och fler följde.
Jag har precis som alla andra arrangörer etablerat kontakter och nätverk med människor på orten. Det är dessa människor som kommer att sätta guldkanten på resan. Det är det som är grejen.
Vi billar att få korgen både i Stonetown, Zanzibar och i Meatpacking district, N.Y. De här hyllorna med korgar hittade vi i en fin liten butik i Stonetown.
Valet föll på den med mycket rött i.
Förflyttning till 2016 och mera korgar. Den här underbara är från Chelsea Market i Meatpacking distrikt i New York. Inköpt i påskas.
De röda bollarna är funna i gömmor och inköpta av gammelmormor under en semesterresa till Lappland på 60-talet. Det kan kanske bli en crossover med hjälp av nål och tråd på Tanzaniakorgarna?
Mycket spännande att shoppa i denna butik i Stonetown, Zanzibar. Jag köpte ett armband med blandade stenar till mig själv och den oranga siden shalen till min kära syster. Sandaler likt de Liza har på sig handlade jag också, men på en marknad i Tanga.
Utsikt över gotländsk åker i min sommarklänning från Capricorn Cottage i Kigombe, Tanzania. Passade utmärkt till en mingelkväll efter en skön golfdag.
Månaden är juli, himlen blå och vattnet varmt. Stranden är gotländsk men klänningen är inköpt på Zanzibar, en varm dag i oktober.
Semesterkänsla med kaffe, bok och mammas bullar på ett fat.
Mjölet till bullarna växer runt hörnet, kanelen hittar man t ex på Zanzibar.
Avkoppling är att ta en cykeltur till stranden och hoppa i böljan den blå.
Stranden är gotländsk men badlakanet har jag köpt på Capricorne Cottage, Tanzania.
En annan zon
En av mina favoritkåsörer är Hugo Rehnberg i Perfect Guide (SvD bilaga lördagar). Hans små funderingar är ofta klockrena ord på vägen. Idag var rubriken ¨Plågan i att kliva ur trygghetszonen¨, Hugo säger att han är känslig för förändringar. När det t ex gäller utlandsvistelser så åker han max två veckor till ställen med ordnad komfort. Men nu är Hugo beredd att ompröva detta, efter en läst artikel i The Atlantic. Där berättas det att forskning säger att utlandsvistelse gör oss mer kreativa. Nya ljud, dofter, språk och smaker triggar synapserna. Det blir ett SPA besök för hjärnan. Columbia University har gjort en undersökning som visar på ett samband mellan de främsta modeskaparnas världsvana och deras kreativa förmåga. Designers som tillbringat längre tid utomlands skapade ett bättre mode, mer lönsamt, än de som inte som inte gjort det. Men det räcker inte med att åka utomlands man måste kliva in i en ny kultur, bege sig utanför de stora hotellens trygga zoner. Först då börjar hjärnan jobba med nya tankesätt. Hugo säger i sitt kåseri att han är beredda att kliva ur sin trygghetszon då han menar att hans alternativ är att stelna till, det lockar inte honom.
Min målsättning med resan till Tanzania är att du ska känna dig trygg under din vistelse. Du ska dessutom varje dag uppleva något nytt du inte tidigare upplevt. Du kommer att möta djur, natur och människor du tidigare inte mött. Det är min målsättning att det ska kännas som ett SPA för hela dig och att du sedan skaåtervända hem med ny kreativitet.
Det lockar mig.
